Mer om riskklassning

Här förklaras hur riskklassningen av en livsmedelanläggning ser ut till och med 2023.

Riskklassning och beräkning av kontrolltid - en kort beskrivning

För att beräkna hur mycket årlig kontrolltid som ska läggas på respektive livsmedelsverksamhet, används livsmedelsverkets riskklassningsmodell. 
Den kontrolltid en livsmedelsverksamhet får, avgör också storleken på den årliga kontrollavgift som ska betalas.

Den årliga kontrollavgiften beräknas på följande sätt: total årlig kontrolltid * timavgift

Timavgiften för livsmedelskontrollen är i Hammarö kommun fastställd till 1 377 kronor.

Modellen består alltså av tre delar: en riskmodul, en informationsmodul och en erfarenhetsmodul.  

1. Riskmodulen

Tar hänsyn till tre riskfaktorer: typ av verksamhet, produktionens storlek och känsliga konsumentgrupper.
De tre riskfaktorerna avgör vilken riskklass verksamheten hamnar i.
Det finns totalt 8 riskklasser. Riskklassen avgör vilken årlig kontrolltid verksamheten får.
 

2. Informationsmodulen

Bygger på att konsumenterna inte ska bli lurade eller vilseledda av informationen i märkning eller menyer. 
Modulen ger därför ett kontrolltidstillägg, beroende på vilken typ av information som verksamheten ger om sina produkter.


3. Erfarenhetsmodulen

Visar hur bra verksamheten klarar sig vid inspektionstillfällena. Det finns 3 erfarenhetsklasser; A, B och C.
Baserat på hur verksamheten sköter sig kan verksamheten flyttas mellan de olika erfarenhetsklasserna, fast bara max ett steg per år.  
 

1. Riskmodulen

Riskfaktor 1. Verksamhet och typ av livsmedel, exempel Riskbedömning Riskpoäng
Tillagning av maträtter från rått kött, grillning av kyckling, tillagning av kebab eller pizza med köttfärs, sushi. Nedkylning av varma livsmedel. Högrisk 45
Uppskärning av grönsaker. Tillverkning av pastasallad, smörgåsar, smörgåstårtor, gräddtårtor. Skivning av skinka, bitning av ost. Återuppvärmning med efterföljande servering. Varmhållning med efterföljande servering. Mellanrisk 35
Försäljning av kylda livsmedel. Upptining av livsmedel. Försäljning av mjukglass, kulglass. Lågrisk 15
Bakning av matbröd, hårt bröd eller torra kakor. Försäljning av frukt, grönsaker eller karameller. Försäljning av förpackad glass. Uppvärmning av frysta pizzabitar för direkt försäljning. Mycket låg risk 5

 

Riskfaktor 2. Produktionens storlek, ex. restauranger, caféer Konsumenter el. portioner/dag Riskpoäng
Mycket stor  mer än 250 000 portioner  55
Stor > 25 000- 250 000 45
Mellan  > 2 500-25 000 35
Liten  > 250-2 500 25
Mycket liten (I) > 80-250 15
Mycket liten (II) > 25-80 10
Ytterst liten mindre än 25 portioner 5

 

Riskfaktor 2. Produktionens storlek, ex. livsmedelsbutik Anställda (årsarbetskrafter)* Riskpoäng
Stor fler än 30 45
Mellan > 10-30 35
Liten > 3-10 25
Mycket liten (I) > 2-3 15
Mycket liten (II) >1-2 10
Ytterst liten färre än 1 5

* Anställda som arbetar med produkter som har högst risk, enligt riskfaktor 1 i verksamheten.

Riskfaktor 3.
Mat som avses att ätas av känsliga konsumentgrupper *
Riskpoäng
Tillverkar 10
Tillverkar inte 0

* Barn under fem år, personer med nedsatt immnunförsvar, äldreboenden, sjukhus, gravida, livsmedelsallergiker. 

De poäng verksamheten genererat i riskfaktorerna 1, 2 och 3 räknas ihop och avgör i vilken riskklass verksamhet slutligen hamnar.

Riskklass Riskpoäng, totalt Tid i timmar
1 100 eller mer 26
2 90 20
3 80 14
4 70 10
5  60-65 6
6 55 4
7 35-50 2
8 30 eller mindre 1

  


 

 2. Informationsmodulen

Orsak till kontrollbehov Storlek* Kontrolltidstillägg i timmar
Utformar märkning samt märker/förpackar livsmedel

Ex. butik med egen tillverkning, industri utan huvudkontor.

a - mycket stor

b - stor

8

c - mellan

d - liten

6

e - mycket liten (I)

f - mycket liten (II)

g - ytterst liten

2

Utformar märkning men märker/förpackar inte livsmedel

Ex. huvudkontor, matmäklare.

** **

Utformar inte märkning men märker/förpackar livsmedel

Ex. butik med egen tillverkning men centraltstyrd märkning, legotillverkning på uppdrag av annan livsmedelföretagare.

a - mycket stor

b - stor

4

c - mellan

d - liten

3

e - mycket liten (I)

f - mycket liten (II)

g - ytterst liten

1

Utformar presentation men märker/förpackar inte livsmedel

Ex. restauranger, pizzerior, catering.

Oberoende av storlek 1

Utformar inte presentation och märker/förpackar inte livsmedel

Ex. butik med enbart förpackade varor, skola med centralt framtagen meny.

Oberoende av storlek 0
 * Storlek enligt riskfaktor 2
** Kontrolltiden anpassas efter behov. Behovet baseras på bland annat hur omfattande sortiment företaget har.

 

Justering av kontrolltiden

Efter att ha gått igenom riskmodulen och informationsmodulen, har man kommit fram till verksamhetens totala årliga kontrolltid.
Skulle kontrolltiden för en viss typ av verksamhet ändå vara orimligt stor eller av erfarenhet ge för lite tid i förhållande till kontrollbehovet, kan myndigheten justera kontrolltiden.
Tanken är att varje verksamhet ska få den kontrolltid som krävs för just den typen av verksamhet.

 


Några exempel

Exempel 1: 
En restaurang som steker köttfärs, fläskfilé och oxfilé och serverar mellan >25-80 portioner per dag. Man har en meny som man tar fram själv. 
Riskfaktor 1: råa köttprodukter innebär högrisk; 45 riskpoäng, 
Riskfaktor 2: >25-80 portioner, mycket liten (II); 10 riskpoäng,
Riskfaktor 3: Inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 55, vilket innebär att riskklassen för restaurangen blir 6 och ger 4 timmars årlig kontrolltid.

Kontrolltidstillägg enligt informationsmodulen: 1 timme

Total kontrolltid: 5 timmar

Exempel 2: 
En livsmedelsbutik, fem anställda, med grillning av kyckling, revbensspjäll. Man förpackar och märker livsmedel som säljs i butiken. 
Riskfaktor 1: grillning av råa köttvaror innebär högrisk; 45 riskpoäng, 
Riskfaktor 2: mindre än en årsarbetskraft som arbetar med grillning av varor i butiken, ytterst liten; 5 riskpoäng,
Riskfaktor 3: Inga känsliga konsumentgrupper serveras; 0 riskpoäng
Totalt antal riskpoäng: 50, vilket innebär att riskklassen för livsmedelsbutiken blir 7 och ger 2 timmars årlig kontrolltid.
Kontrolltidstillägg enligt informationsmodulen: 2 timmar

Total kontrolltid: 4 timmar 

 

3. Erfarenhetsmodulen

I takt med att kontrollmyndigheten får erfarenhet av livsmedelsverksamheten kan den erfarenhetsklassas.
Nya verksamheter klassas alltid in i erfarenhetsklass B.

Erfarenhetsklasser   Tidsfaktor
A Minskad kontroll i förhållande till normalläget 0,5
B Normalläge 1
C Förstärkt kontroll i förhållande till normalläget 1,5
 En verksamhet kan bara flyttas ett steg i erfarenhetsmodulen varje år. T ex från B->A eller från B->C.
 
Exempel: 
Ett livsmedelsföretag har tilldelats totalt 6 timmars årlig kontrolltid och betalar en årlig kontrollavgift på 8 262 kronor. 
Myndigheten har granskat stora delar av företagets rutiner, som fungerar bra. Företagaren arbetar själv för att upptäcka brister och åtgärdar själv brister i sin verksamhet. Då myndigheten påpekar brister vid sin kontroll åtgärdar företagaren dessa omgående och de återkommer inte igen.
Verksamheten kan klassas om till erfarenhetsklass A och får då en ny kontrolltid och årligavgift med en faktor 0,5, dvs. 3 timmar och 4 131 kronor.
 

Observera att den årliga kontrolltiden är en schablontid!

Under olika år kan den reella kontrolltiden både vara större eller mindre än angivet här. Målet är dock att verksamheterna ska få den tid man tilldelats och betalar för på 3 års sikt.
Tänk också på att i miljö- och byggnadsnämndens kontroll ingår även förberedande arbete, kontrollen ute hos verksamheten och efterarbete. Det förberedande arbetet och efterarbetet utförs på kontoret.
Sidan uppdaterad: 2023-04-25