Blomsterlupin

På sikt kan blomsterlupin påverka vegetationen där den etablerat sig på grund av sin förmåga att binda kväve och därmed gödsla marken. I de naturligt magra jordarna som den vanligen växer i kan tillskottet av kväve exempelvis göra att ängsblommor, som ofta är särskilt skyddsvärda, ersätts av mer kväveanpassade växter.

Blomsterlupin hotar även andra växter genom att de lockar till sig pollinerare, som hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor. Dessutom innehåller blomsterlupin alkaloider, som kan vara giftiga för får och nötkreatur. Den kan även vara allergiframkallande för människor.

När det gäller lupin måste vi vara ihärdiga, dess frön kan ligga i vila i upp till 70 år i marken. Men det går att bekämpa växten på flera sätt.

Så här gör du:

• Slå av blommorna flera gånger under året under några års tid. Slå gärna innan de gått i blom för bästa effekt.
• Plocka gärna stora buketter och sätt i vas och njut av de vackra färgerna, men kom ihåg att slänga dem som brännbart avfall när de vissnat! Inte i matavfallspåsen eller i komposten.
• Gräv eller dra upp hela plantor med rot. Tänk på att det inte kan vara för mycket jord med bland plantorna för då kan det skada förbränningspannan på återvinningscentralen. 
• Om du gräver hemma så se till att du inte flyttar massorn där det varit lupiner till andra ställen. Då ökar spridning av arten.

Rapportera fynd av blomsterlumpin till naturvårdsverket på invasivaarter.nu