Grävlingen finns i så gott som hela Sverige, utom på Gotland och i fjällvärlden norr om södra Lappland. Grävlingen finns i löv- och blandskogar, snårlandskap, trädgårdar och parker.
Grävlingen attackerar normalt inte människor, men kan bita ifrån om den blir överraskad eller trängd. Grävlingen är aktiv i skymningen och på natten. Den är vanligen en enstöring, men kan gräva omfattande gryt, som bebos av flera familjer.
Stora boanläggningar med luftschakt, många ingångar och flyktgångar används i årtionden och bebos av många generationer. Ett grävlingsgryt kan ha 40 ingångar och gångsystemet kan vara upp till 10 meter långt i flera våningar. Bona byggs ständigt ut. För varje kull grävs en ny yngelhåla. Grävlingen sover under vintern. Vilotiden bestäms av klimat och väder.Det är ingen riktig vinterdvala, som för björnen. Grävlingen lämnar dock inte boet, utan lever på det stora fettlager som den byggt upp under hösten.
Grävlingen är en plockare och allätare, men ingen effektiv jägare. Den tar mindre djur, insekter, grodor, smågnagare, ägg, as, rötter, lökar, frukt och bär. Den gillar daggmask och trivs därför i lövskogar och övergivna jordbruksmarker, speciellt under våren. Senare på sommaren och hösten äter den säd och mycket bär. Även då tillbringar den mycket tid i skogar och på hyggen. Grävlingen kan ställa till problem i trädgårdar, genom att den gräver lyor eller skapar latringropar.
Om inget hjälper kan skyddsjakt tillämpas. Den allmänna jakttiden på grävling är mellan 1 augusti och 15 februari.
Men skyddsjakt kan tillåtas hela året på vissa villkor. Det gäller då skyddsjakt på öar samt på gård eller i trädgård. Vanligen fångas grävlingen i fälla vid skyddsjakt. Grävlingen bör avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats, utom för att avlivas.
Behöver du hjälp eller har frågor kring jakt, kan du kontakta en lokal jaktorganisation.