Hon började sin anställning på Hammarö kommun på sin 25-årsdag och drygt 25 år senare jobbar hon fortfarande kvar. Möt Mia Hernell Blomqvist, utvecklingsledare på socialförvaltningen, och vardagshjälten som älskar möten med människor. -Jag har alltid tänkt att jag kommer att flytta på mig den dagen jag får långtråkigt, men den dagen har faktiskt aldrig kommit.
Att jobba med utvecklingsfrågor och ledarskap var inget som egentligen var självklart för Mia när det var dags att fundera på karriärval i slutet av 90-talet. Det enda hon visste var att hon ville jobba med människor och med vård och omsorg.
- Det hela började egentligen den sommaren då jag var 18 år och jobbade med städ ute på vårdhemmet på Sätter, efter det blev jag kvar och fortsatte sommarjobba inom omsorgen på Hammarö, berättar Mia.
Resan fortsatte sedan via det som förr kallades sjukgymnastprogrammet vid Göteborgs universitet och efter avslutade studier 1997 fick hon Hammarö kommuns första sjukgymnasttjänst.
- Det här var efter ÄDEL*. Man insåg efter några år att man faktiskt behövde egna kommunala sjukgymnaster, så då fick jag den första tjänsten.
*ÄDEL, är en förkortning av äldrereformen som genomfördes i Sverige 1 januari 1992. Det innebar att kommunerna fick helhetsansvaret för vård och omsorg för äldre och människor med funktionshinder.
Efter fyra år ändrade hon inriktning då hon erbjöds tjänsten som verksamhetschef inom äldreomsorg och funktionshinder och sedan har åren rullat på och hon har aldrig gått tillbaka till sjukgymnastyrket, något hon faktiskt aldrig saknat.
- Jag har insett att jag brinner för ledarskap, utveckling och administration - det är väldigt kul!
Den nuvarande tjänsten som utvecklingsledare på socialförvaltningen har hon haft sedan 2010, med en kort avstickare till kommunstyrelsen under pandemiåren.
Vad är syftet och målet med ditt uppdrag idag?
- Mitt jobb som utvecklingsledare idag handlar om att vara ett stöd för alla chefer och verksamheter när det gäller utvecklingsfrågor. Och där har det ju ändrat sig över åren, utveckling är sådant som följer med tiden. Mia fortsätter:
- Just nu jobbar jag i en massa projekt och processer som handlar om omställningen till en god och nära vård. Det blir allt fler äldre och samtidigt allt färre som kommer kunna jobba inom vård, skola och omsorg, vi behöver därför jobba mycket mer förebyggande och främjande än vad vi gör idag.
Några av de projekten Mia har varit med och startat de senaste åren har alla haft syftat till att vara förebyggande och hälsofrämjande. Tillsammans med kollegor har idéerna flödat, så mycket att de internt har myntat ett eget begrepp för framåtandan.
- Vi kallar det KBK, Kör Bara Kör. Vi försöker ha den mentaliteten då omställningen till en god och nära vård mycket handlar om att våga testa och skapa en miljö där det faktiskt är ok att misslyckas, säger Mia och skrattar.
Foto: Mia med kollegor under casinot på Djupängens äldreboende.
Begreppet har faktiskt gjort att de vågat prova på en massa roliga och ovanliga aktiviteter som varit väldigt uppskattade, särskilt på Djupängens äldreboende. Det mest uppmärksammade inslaget har såklart varit casinoverksamheten som fick stort medialt genomslag i början av året. Något som Mia tyckte var väldigt roligt.
- Det är när man får visa upp allt jobb som görs som man blir väldigt stolt. Arbetet med omställningen till god och nära vård har varit något av det galnaste, roligaste och mest intensiva jag någonsin gjort.
Några andra av de populära aktiviteter som Mia har varit delaktig i är Lägersommar på Hammarö för seniorer, generationsdisco för stora och små och restaurang Djupängen, ett forum för boende och anhöriga.
Foto: Mia tillsammans med kollegan Robin och Ingegerd under förra årets lägersommar för seniorer.
Vad tror du att alla de här aktiviteterna har för betydelse för de boende på Djupängen?
-Vi tror att det betyder väldigt mycket i en vardag som kanske annars kan vara lite trist ibland. Jag tror också att det är jätteviktigt att man ändrar bilden av äldreomsorgen. Bara för att man är en äldre person så har man lika stort behov av att få stimulans och av att få göra roliga saker. Det gör ju också att vi kanske kan få fler personer att lockas till att vilja jobba inom vård och omsorgs sektorn. För det är en jätteutmaning för oss, det blir allt fler äldre och det är allt färre som söker jobb i våra verksamheter.
Arbetsuppgifterna som ingår i jobbet är enligt Mia väldigt omväxlande och något hon trivs väldigt bra med.
- Det som är typiskt det här jobbet är att varje dag är väldigt olika, en del handlar om att göra projektansökningar och söka bidrag. Så jag kan börja dagen på kommunhuset med att jobba administrativt och sen kan det fortsätta med möten på Djupängen med olika ledningsgrupper inom socialförvaltningen. Sedan är det en hel del omvärldsbevakning i och med omställningen till en god och nära vård. Varje dag har oftast inslag av något praktiskt också, beroende på vilka behov som finns. En bra blandning helt enkelt!
Foto: Tisdagsgrill på Djupängen, en populär aktivitet för de boende och ett välkommet praktiskt inslag i Mias jobbvardag.
Finns det någon särskild händelse som har etsat sig fast genom åren?
- När jag 2005 fick vara med och starta upp en helt ny korttid- och rehabverksamhet ute på Sätterstrand. Det var väldigt roligt att få vara med och starta upp den. Att få vara med i processen från det att att husen renoverades till att se att den internt rekryterade personalen sökte sig dit för de ville jobba i verksamheten. Det rådde lite av en nybyggaranda. Jag var enhetschef där i fem år och det var en väldigt speciell period.
Ett annat positivt minne som Mia håller varmt om hjärtat är när kommunen fick ta emot utmärkelsen som Sveriges e-hälsokommun 2019.
- Det var oväntat men väldigt, väldigt roligt. Vi var en liten kommun som hade gjort en stor digital förflyttning väldigt snabbt och det tror jag visade vägen för andra mindre kommuner också. Just det att vi vågade prova oss fram.
En del av juryns motivering till priset belyser just detta mod: "För ett inspirerande, modigt och inkluderande arbete med invånare i första rummet."
Problemlösning och trädgårdsarbete
Att koppla bort jobbet när man kommer hem kan vara svårt när man jobbar med människor, så hur får en person som jobbar med att stärka andra människors hälsa återhämtning? Förutom att hämta kraft bland nära och kära trivs Mia i sin trädgård, som även är en källa för inspiration.
- Jag har inget problem att släppa jobbet, men sen ser jag det positiva i att när jag är hemma och släpper allt och kanske är ute i trädgården eller gör andra saker då kommer jag ibland på lösningar på problem vi gått och grunnat på.
Vad är det som gör jobbet roligt?
- Det är alla härliga kollegor och människor jag får träffa varje dag. När jag sitter i bilen på väg till jobbet på morgonen är det alla möten och alla människor jag ska få träffa som är det jag ser fram emot. Att få jobba tillsammans är extra roligt när det sker över verksamheter och förvaltningar, och särskilt det här när vi hittar bra lösningar på saker som gör att man kan ge folk en bättre vardag och även spara på både ekonomiska och jordens resurser.
Foto: En av alla idéer som Mia och hennes kollegor har sjösatt är möjligheten för seniorer att låna välfärdsteknik på Hammarö bibliotek.
Vad är det bästa med att jobba på Hammarö kommun?
- Det är en alldeles lagom stor kommun att arbeta i, och eftersom jag bor i Karlstad så är den inte heller för nära eller för långt bort. Beslutsvägarna är korta och det är ett tillåtande klimat. Det finns en genuin framåtanda och man är snabba på att haka på projekt och erbjudanden. Här finns en stor omtanke om varandra och man lär känna väldigt många av sina goa kollegor väldigt snabbt. För mig är det en förmån att få jobba i den här kommunen!