En pojke kommer och drar tag i Annelies byxa. Han vill visa henne något. Hon brister ut i ett mjukt leende med glädje i ögonen och följer med. -Jag älskar att åka till jobbet. Jag bara älskar att vara här. Det är så bra med barnen och förskollärarna. Vi är alla tillsammans. Vi går in och städar fastän barnen leker. Jag får sådan energi av dem. Jag vill att det ska vara fint!, säger Annelie Persson, lokalvårdare vid Hammarö kommun.
Annelie Persson har jobbat som lokalvårdare i Hammarö kommun i snart 25 år. Hon började som timvikarie på Mörmoskolans högstadium och har sedan dess både varit arbetsledare och gruppchef.
-Jag är uppväxt här i Skoghall och gick på Mörmoskolan F6 som liten, på Parkvägen snett över, berättar hon och pekar.
Foto: Annelie Perssons arbetsplats är i lokalerna på Mörmoskogens förskola.
I familjen var hon yngst och lillasyster till två bröder. Bland både bröder och kusiner var hon ensam tjej. Av bröderna har hon i vuxen ålder fått höra att föräldrarna skämde bort henne när de var små.
-Jag kunde vara jätteelak men så var det bröderna eller kusinerna som fick ut för det. Alla ville ju ha den där gulliga lilla flickan men jag blev ju som pojkarna. Jag blev stark i mig själv och det var nog jag som bestämde.
Vem hon var i barndomen speglar hennes karaktär även som vuxen. Hennes självkänsla värmer och skapar en trygghet på platsen där hon sitter.
-Jag bor ensam med en katt. Jag har hittat mig själv. Jag har inga måsten. Jag planerar inte så långt i förväg och tar dagen som den kommer. Jag mår bra av det.
Efter att ha varit runt på de flesta platser och lokaler i kommunen började hon för tre år sedan städa i Mörmoskogens förskolas nybyggda lokaler.
Foto: Annelie Persson tillsammans med kollegan Veronika Sekreta.
-Jag känner mig väldigt uppskattad här, både av min chef Jane, förskollärarna och såklart barnen. Förskollärarna är helt underbara. Vi har mycket kommunikation mellan oss och om det är något så kommer dem och frågar. Dem vet att de kan gå till oss.
På Mörmoskogens förskola fick Annelie en ny arbetspartner i Veronika och de har verkligen funnit varandra. Att barnen är en viktig del i varför hon trivs så bra framgår tydligt.
-Jag kan nästan alla barnens namn. Vi är alla här för barnens skull och det är barnen som kommer i första hand. Ibland är det nästan vi på städ som tar emot dem och de vill så gärna vara med och städa med oss.
Åhh städa!, säger dem, ler Annelie.
Foto: Annelie och Veronika har lätt till skratt när de jobbar ihop på Mörmoskogens förskola.
Efter att Annelie klev av som gruppchef jobbade hon ett år i Patrullen för att sedan förflyttas till Mörmoskogens förskola.
-Jag fick frågan av min chef vad jag ville göra. Jag svarade att jag vill bara gå och städa.
-Jag har jobbat för många olika chefer och i perioder har det varit tufft. Det har hänt saker under tiden som gjort att jag var nära att säga upp mig. Men jag brinner för lokalvården här ute och att den ska få vara kvar i Hammarö kommun.
Och på Hammarö har hon verkligen gjort avtryck. De flesta vet vem hon är stora som små. När det var dags för hennes egna barn att börja i högstadiet städade hon på deras skola.
-Jag trivs i våra lokaler och jag har varit nästan överallt. Jag har aldrig känt att jag vill härifrån. Jag trivs med städjobbet och jag känner så många här. Jag är stolt över vad jag gör. Skoghall kommer alltid att vara hemma.
Fina minnen har Annelie både i närtid och från de tidigare åren. Från tiden på högstadiet berättar hon att hon ofta pratade med de elever som hamnat lite snett.
-Eftersom att de sällan var på lektionerna bad jag lärarna om att de skulle få gå bredvid mig. Jag har alltid haft lätt att prata med elever som har det jobbigt i skolan.
Att börja jobba på Mörmoskogens förskola beskriver Annelie som det bästa hon gjort.
-Det var här allting började för mig! Jag är tillbaka där jag började.
Hon berättar om känslan när barnen vänder sig till henne på morgonen och vill säga hej.
-När jag kommer på morgonen och barnen går fram till mig! Jag har nog de bästa minnena härifrån.