Ordning och reda står på menyn när Lena bestämmer. Men också mat som ser bra ut, för annars vill inte barnen äta. Som tur var mötte vi Lena på dagen det var hamburgare på matsedeln, en favorit hos barnen.
Lena Hermansson är köksledare på Götetorps skola F-6 och med ett år kvar innan pensionen märks det att Lena värdesätter varje möte med människorna hon serverar en tallrik mat till. Som tonåring visste inte Lena vad hon ville bli, 1976 fick artonåriga Lena jobb som vårdbiträde på Gunnarskärsgården, det visade sig bli det roligaste jobbet hon haft.
- På den tiden fanns det mer personal så man hade mer tid att vara med de äldre och sitta och prata med dem hur de mår, måla naglar och lösa korsord. Det var stor skillnad från hur de är nu.
Efter fyra år som vårdbiträde kände Lena att hon ville testa på något nytt. Ett vikariat uppstod som ekonomibiträde i köket på Gunnarskärsgården.
- Och i köket blev jag kvar, säger Lena och småler.
De blev hon minsann. Från skrivbord, till kokerska, till arbetsledare. I 42 år har Lena jobbat inom kök på ett eller annat sätt.
Foto: Lena Hermansson
Är det kärleken till mat som fått dig att stanna så länge inom kök?
- Jag visste inte de då. Jag kände när jag kom in i köket att jag hade hamnat rätt. I början gjorde vi i köket allt från grunden, vi bakade, vi gjorde korv, allt var från grunden. Där lärde jag mig allting, glädjen till matlagning och att hantera råvaror med respekt.
Som barn var Lena äldst av tre syskon och deras mamma blev tidigt ensamstående. Något som ledde till att Lena fick lära sig att laga mat för att syskonen skulle klara sig själva. Men det var inte förrän hon började jobba inom kök som hon lärde sig att tycka om att laga mat.
Efter några år inom äldreomsorgen bytte Lena till förskola och med barn har hon jobbat sedan dess. Som köksledare ligger mycket ansvar på att möta allas behov; personal, pedagoger och kommunens mål. Men viktigast är barnens.
- Utmaningen är ju att få dem att våga smaka. Barn äter ju inte vad som helst. Det är viktigt att det man serverar på tallriken ser bra ut så de vågar.
Foto: Lena tillsammans med kollegorna Elsa Schelin och Ann-Kristine Sjöberg på Götetorps skola.
Vad är barnens favoritmat?
- Hamburgaren idag är en favorit. Men också spagetti och köttfärssås, chicken nuggets, tacos och ibland så dyker det upp fiskbullar, blodpudding, spenatsoppa, säger Lena och skrattar.
Det märks på Lena att det inte är att laga maten som fått henne att hålla på så länge som hon har. Utan uppskattningen av att ha serverat någon glädje på en tallrik.
- När man jobbade med äldre så kunde de säga ”åh vad gott de var det smakade precis som när min mor lagade det” och med barn kan de spring in i köket och säga ”kan jag få receptet med mig hem”. Det känns bra.
- En gång så ringde en förälder och fråga vad vi hade gett hennes barn för han var helt lyrisk och kunde inte sluta prata om vad han hade ätit. Det var fläskkarré, potatis och sås.
Hur maten ser ut är lika viktig som den smakar är Lena tydlig med. För äldre och barn kan måltiden vara höjdpunkten på dagen, det kan förgylla eller förstöra en dag om inte maten ser bra ut. Får du något framför dig som inte ser gott ut, då vill du inte smaka. Att ge en fin tallrik och prata med den som ska äta är vad jobbet går ut på.
När vi står och pratar i köket kommer en liten pojke in som saknar något till mellanmålet.
Är de många som kommer in och vill prata?
- Barn är ju väldigt nyfikna och de vet att vi aldrig skulle stänga dörren för dem. De vill prata eller få en kram ibland. Det finns lagar och regler i matsalen hur man ska bete sig, det tycker jag är viktigt och jag tror de är bra för dem. Men de är alltid välkomna in att prata och ha synpunkter.
Foto: Lena delar ett skratt med sin kollega i köket.
Vad är den största utmaningen?
- Att möta alla kostbehov men ändå locka barnen till att äta. Vi är ju styrda till viss del vad som ska lagas, egentligen vill man ju bara laga det barnen vill ha varje dag, säger Lena och ler lite finurligt.
Vi frågar Lena om det är något minne som sticker ut när hon tänker på alla hon träffat när hon jobbat i kök.
- Det var en som frågade om jag alltid tycker det är roligt att vara kock? Nja sa ja, kanske inte jämt. Tycker du det alltid är roligt att gå i skolan. Ja sa han, med en sån kock så.
Efter samtalet märktes det på Lena hur hon alltid sken till när vi pratade om människorna hon lagade maten till. Det är lätt att tro att någon som jobbat så länge i ett kök brinner för mat, men det är att ta hand om andra människor som Lena brinner för.