Under förra året gjordes sex gräsytor i kommunen om till ängsmark. Stig Emilsson, fd biologilärare och kommunens utsända inventerare av ängsytor har sett både blåklocka, prästkragar och andra vildvuxna blommor ute på en av de nya ängarna vid Domarringen på Gunnarskär.- Här ser ängsytan riktigt bra ut, säger Stig. En gång i tiden har det säkerligen varit ängsmark.
Arbetet med att göra om kommunens gräsmattor till ängsytor görs för att skapa bättre miljöer för våra ängsartade växter och gynna pollinerare som bin, fjärilar och humlor.
-Syftet med inventeringen är att se över om ytan liknar en äng mer än i fjol. Det som gör att den här platsen är finare än många andra är att den är näringsfattig vilket gynnar ängsfloran.
Stig Emilsson utför inventering av kommunens ängsytor.
På gräsytor som klipps hinner inte blommorna komma upp och blomma. För att ge ängsfloran möjlighet att växa fritt slås därför de utvalda ängsytorna endast en gång om året.
-Fröerna från det slagna gräset hamnar i jorden och kan sedan gro i lugn och ro, förklarar Stig.
-Förr i tiden sa man att ängen var åkerns moder. Det berodde på att vinterfodret till kreaturen hämtades från ängar. Näringen från ängen hamnade via djurens magar i gödselstacken och spreds sen på åkrarna för att ge bättre skördar.
-På det sättet flyttade vi näring från ängar till åkrar vilket gjorde att floran som fanns på ängar var anpassad till näringsfattiga förhållanden.
Ute på plats under inventeringen böjer sig Stig ner över en backanis, kanske mer känd som bockrot. Backanisen visar sig vara ytterligare en ny ängsblomma som letat sig upp från jorden på ängen.
Ängsblomman rölleka höjer sig upp från ett hav av blåklockor på ängen.
Pollineringsprojektet som är finansierat med bidrag från den lokala naturvårdssatsningen (LONA) fortgår och Stig har fler platser han ska besöka för att utforska ängsfloran. Varje plats har olika förutsättning och på några ställen konkurrerar de ängsartade växterna med höga kvävegynnande växter. Men om du skulle råka se slåttergräsfjärilen flyga förbi över ytorna kan du gissa att ängen och blommorna mår bra. Fjärilen anses vara ett tecken på att ängsmarken hör till de bättre.
Slåttergräsfjärilen bland kungsmynta (bild ej från Hammarö).
Klicka här om du vill läsa mer om LONA-projektet och vilka ytor som kommunen gjort om till ängsmark.