Vi värnar om den biologiska mångfalden och skapar fler ängsytor

6 juli 2020

På sex utvalda platser runt om i kommunen så kommer tidigare klippta gräsytor, över tid, att omvandlas till ängsmark. Detta görs för att skapa bättre miljöer för våra ängsartade växter så som prästkragar och blåklocka och för att fler fjärilar, humlor och bin ska trivas.

Dekorativ bild

Sex utvalda gräsytor med varierande omgivning och som tidigare har klippts med maskin, kommer från och med i år att få växa upp och skötas som ängsmark. Ytorna har valts ut efter att de normalt inte används för exempelvis promenader eller fotboll, men som klippts ändå.

Gräset kommer slås med hästslotter och lie

Senare under sommaren kommer området vid Gunnarskärsleden- Slängomvägen och Nolgårdsrondellen att slås med hästslåtter och övriga ytor slås för hand med lie. När det blir dags att slå gräset så kommer det finnas möjlighet för hammaröbor, fritidshem och förskolor att komma och titta.
Det slagna gräset kommer att få ligga kvar och fröa av sig några dagar innan det samlas ihop och tas bort från platsen. Gräsklippet kommer fraktas till Djupängens odlarförening, där det är fritt fram för alla som vill att hämta.

- Gräsklippet hoppas vi ska komma till nytta i hammaröbornas odlingar då täckodling med gräsklipp är ett bra sätt att lyckas med sina växter, berättar Jenny Högberg, parkingenjör.


Bild: Jenny Högber, parkingenjör, står vid slänten vid Skogåsparken som nu är en slagen ängsyta. 

Varje år kommer ytorna inventeras för att följa utvecklingen av vilka arter som trivs i de skapade miljöerna. Årets inventering är redan klar och på ängarna kan man bland annat hitta gullviva, rödfibbla, johannesört, prästkrage och teveronika. I Björkhagsparken gjordes ett spännande fynd av två purpurknipprot som är en sällsynt orkidé.

En rikare flora och mindre fossilfria bränslen

Det här projektet kommer på sikt leda till en rikare flora som gynnar våra pollinerare och genom nya skötselmetoder kommer vi minska ner på användandet av fordon som drivs med fossilt bränsle.

- Vi vill visa på alternativ till den klassiskt klippta gräsmattan och inspirera andra att ta efter, exempelvis till sina trädgårdar. Men att skapa en artrik och ängsartad flora kommer att ta tid, men tålamod det har vi, säger Jenny Högberg.

Pollineringsprojektet blir möjligt tack vare LONA

Det är genom bidrag från den lokala naturvårdssatsningen (LONA) som pollineringsprojektet med ängsmarkerna blir möjlig. Varje år fördelar Naturvårdsverket medel till Länsstyrelsen som i sin tur beslutar om bidrag till kommunerna och i år har Hammarö kommun ansökt om bidrag för att göra den här satsningen möjlig.

Klicka på den här länken för att se vilka ytor som blir ängsytor och för att läsa mer om LONA-projektet.

Sidan uppdaterad: 2020-07-01